Diagnos bråk

Klasserna har i matten precis jobbat med bråk. Som avslutning på detta höll vi en diagnos tillsammans med matteläraren för att kolla av elevernas kunskaper. 

Många elever fick riktigt bra resultat, av 48 elever hade 1 alla rätt och fyra stycken hade 29 av 30 poäng. Överlag hade eleverna greppat bråk på alla punkter utom frågorna: "vad är 1/4 av 12" och ännu svårare hade man för: "vad är 3/4 av 12". Över hälften hade problem med de här frågorna. Detta tycker jag visar på att eleverna har svårt att koppla bråken till verkligheten och kanske förstå vad är "en fjärdedel" - vad står det för?

Efter diagnosen förde jag och min VFU-kompis samtal med vissa elever om hur de svarat. Vi redde ut missuppfattningar och hjälpte eleverna att tänka rätt. För att öka förståelsen hos eleverna försökte jag skapa kontext till "1/4 av 60". Exempel: En pizza kostar 60 kr, den ska delas av fyra personer. Hur mycket ska vad och en betala.

Samtalen var stundtals frustrerande i och med att eleven vid ett tillfälle kunde vara helt på banan, för att sedan nästa sekund svara helt chansartat. Varför? Det vet jag inte. Men det tål att tänkas vidare på.

Dagens citat: "När jag gick lärarutbildningen var det flera i klassen som vickade samtidigt, de ställde sig ibland emot lärarna och ifrågasatte. Jag tänkte 'åh varför håller de på', men nu förstår jag att de förmodligen hade rätt."

VFU igen: matematik

Nu har vi dragit igång en ny period av VFU, denna gång är det två veckor med matte som fokusämne.

Veckorna i skolan har handlat mycket om olika sätt att tänka och lösa matematiska problem på. Hur uttrycker man sig? Hur skapar man en förståelse hos eleverna?

Läraren i matte/NO här på vår skola är förstelärare. Jag tycker att läraren är riktigt bra. Hon inkluderar eleverna med ett positivt och entusiasmerande sätt. Helt i min smak. Hon använder fräscha och varierande utlärningsmetoder och klarar av att vara flexibel och förnyande. Idag sa hon:
"Kan inte ni kolla ifall jag ser alla elever? Och vem jag inte ser lika mycket. Ja, det vill jag få hjälp med."

Matematik är roligt känner jag. Roligast ska bli att lära eleverna att skapa en förståelse och en kontext för matteuppgifterna.

Dagens citat: "Vad kallas de nyanställda på McDonald's?  - Nyburgare!"

Sammanfattning reflektion VFU 1, del 1

Tre veckor genomförda på min VFU-skola. Det har varit mycket tankar som flugit genom huvudet och jag är glad att jag haft med en VFU-kompis som jag hela tiden kunnat reflektera med och resonera och vad, hur och varför. 

Nedan följer ett par reflektioner jag gjort under dessa veckor: 

Disciplin - att man direkt som lärare sätter upp regler och förhållningssätt och visar vad som är okej eller inte okej. 

Arbetsro - a och o för att både elever och lärare ska orka med arbetsveckan. Hänger ihop med ovan punkt.

Relationer - mitt sätt att stimulera lärande och motivation till skolarbetet. Oerhört viktiga i ett socialt jobb som läraryrket är. 

Lärande - alla elever lär sig olika och det är viktigt att variera både sina instruktioner, uppgifter och bedömningsformer. Vidare ska läraren vara medveten om olika elevers styrkor och svagheter. 

Tydlighet - att ha en god plan och att ha jobba igenom arbetsgången för den uppgift man vill presentera för elever. Tydligt linje i lärande från start till mål. 

Uppfostran - läran om livet. Eleverna på mellanstadiet är oerhört nyfikna på hur saker och ting fungerar och som lärare är det roligt att få skapa en bild om världen för barnen.

Konfliktlösning - samtal efter samtal för att få alla att känna sig trygga och förhindra bråk. Elever som inte trivs kommer inte heller kunna lägga fokus på sina skolarbeten. 

Dokumentation - skriva upp och notera incidenter och saker som händer i och utanför klassrummet. Hänger ihop med punkten ovan. Även hålla koll på sina bedömningsdokument, matriser m.m. för att slippa uppfinna hjulet varje år. 

Nytänk -en sak jag tror att alla lärare måste ha med sig. Inte fastna i gamla tankebanor utan hela tiden ha en strävan mot att utvecklas. 

Praxisseminarium

Idag har jag reflekterat lärarskap med nio andra från utbildningen. Jag måste säga att jag tycker att det är intressanta frågor och att jag tycker att det är nervkittlande att det inte finns ett rätt svar på de flesta frågorna. Samtidigt känner jag mig rastlös och ostimulerad på det vis att allt det vi gör på vår VFU och i skolan är på låtsas. Jag vill ha verklighet och vara ute i hetluften. Studierna ger mig inte detta.

Å ena sidan bita i äpplet och beta av kurs för kurs i ytterligare tre och ett halvt år för att avklara utbildningen. Å andra sidan skita i detta för att istället satsa på sport & eventbranschen där jag redan har goda kontakter och min fot i på marknaden.

Till sist vill jag nerteckna att jag anser att man borde få byta VFU-plats under utbildningen för att komma i kontakt med många olika skolmiljöer och studera flera olika lärstilar. På så vis tror jag att studenten lättare kan värdera vad hen anser är bra/dåligt för att kunna hitta sitt eget ledarskap och sättet hen vill agera på i klassrummet.

Dagens citat: "Du får inte hoppa av utbildningen."
Från kursledare. Replik. Ja, men skapa lärsituationer som är stimulerande då.

Närhet och distans

Min LLU menar att det handlar om att sätta sig ovanför sina elever. Vem är det som bestämmer? Samtidigt ska man vara så nära eleven att de kan komma fram och prata om och berätta vad som helst. En hårfin balansgång tänker jag.

Som jag skrev om igår vill jag basera mitt ledarskap på relationer och ömsesidig respekt snarare än att gång på gång behöva påpeka vem det är som är boss i klassrummet. Jag tror på det personliga mötet och att kunna bjuda på sig själv. Självklart finns det saker som man inte pratar om med sina elever, någon form av distans är viktig att ha, men att prata om sin ålder, familj, intressen eller hur man själv var i skolan som liten ser jag inte som några som helst problem.

Jag tror också att det är positivt att känna till så mycket som möjligt av elevens hemförhållanden. Detta för att kunna förstå deras livssituation och få en uppfattning om varför de fungerar och agerar som de gör.

Dagens citat: "Annars kommer vargen få sig en riktig fest.(mycket inkorrekt svar: jag vet)"
Skrivet på en elevs historialäxförhör.

Sociala relationer och lärares ledarskap

Rubriken är också ett av de tre målen av denna kurs. Jag känner mig rätt trygg med min ledarskap i och att jag har tränat på det och fått testa det i många olika situationer. I skolan, som föreläsare, arbetsledare och inte minst som innebandytränare. Det är alltid bra att få reflektera över sitt ledarskap och försöka att bli bättre. En stor självdistans krävs för detta.

Jag vill bygga mitt ledarskap mycket på sociala relationer och en närhet till eleverna (i skolans fall). Jag vill kunna le och bjuda på mig samtidigt som arbetsro ska kunna råda i klassrummet när det är läge för det. På raster ska man kunna prata privata frågor med mig medan när det är dags för lektion ska vara fokus på skolämenet.

Jag tänker mig en sorts ömsesidig respekt. Konsten blir att skapa denna relation till eleverna och jag kan tänka mig att man måste strama åt från början för att kunna släppa på tyglarna lite allt eftersom.

Idag i skolan åt jag med npgra kollar i klassen och de... vad ska man säga?... såg upp till mig lite för mycket. Frågorna blev för personliga och jag fick säga ifrån att det inte var något jag ville svara på.

Dagens citat:

Andra världskriget

Min LLU är väldigt flexibel i sin undervisning i SO-ämnet. Tänker man efter, vrider på det lite, så kan all undervisning på ett eller annat sätt kopplas till SO:n. På dagens SO-lektion stod det på schemat att se på filmen Pojken i den randiga pyjamasen. 

Filmen utspelar sig under andra världskriget. 8-åriga pojken Bruno flyttar med sin familj och bor utanför att ett förintelseläger där hans pappa jobbar som officer. Men Bruno får inte reda på vad som händer på andra sidan muren från hans hus, han går i tron att männen på lägret jobbar som bönder.. Bruno upptäcker en väg till stängslet till lägret där han pratar med en jämngamle juden Schmaul. Allt eftersom börjar saker och ting klarna. Och när mamman förstår att tyskarna gasar judarna till döds är familjen i upplösningstillstånd.

En oerhört stark film som berör och skapar tankar, inte minst hos 11-åriga barn. 15 min från filmens slut stoppade min LLU filmen och sa att det var okej att gå ur klassrummet om man tyckte att det var för läskigt nu i slutet. En elev valde att göra detta. När filmen var slut grät två elever. Det efterföljande samtal om filmen, värderingsfrågor och resonemang var mycket bra. Vad är egentligen värst? Att planera dessa saker eller att vara den som ”trycker på knappen”?

Dagens citat: ”Den killen använde marcara. Jag ba: uuuuh!!!”